By humanlabrat | 22 juni, 2010 - 09:12 - Posted in Psykiatrisk diagnos = Dödsdom!

Det här är ju inget nytt! Ni som läst mina inlägg tidigare har fått veta hur det ligger till. Folk psykstämplas utan adekvata undersökningar av deras fysiska besvär. Har du någon gång satt din fot på psyket, oberoende av diagnos, så kvittar det hur tydliga och synliga dina somatiska besvär är, du får inte hjälp ändå!

Den som felbehandlas får ofta en psykstämpel så att ingen efterföljande ska ta patientens symtom på allvar. Den som i sjukhuskorridorer vill misshandla och mörda kan med fördel göra det på någon som någon gång satt sin fot på psyket och sedan bara utnyttja gamla psykiatriska diagnoser.

Vart på veterinärmottagningarna hittar jag psykiatriavdelningen?! Visst förkommer det även att man skyller saker på psyket hos djuret även där, men det torde vara ovanligt. I första hand gör man allt för att utesluta allting annat! Så är det inte inom humanmedicinen! Om ett djur hastigt blir förändrat (i psyket) och t.ex. plötsligt blir aggressivt så inriktar sig veterinären på hjärnan! I humanmedicinen skickas patienten till psyket, även om det finns utsagor om nyligen genomgången bilolycka eller liknande. Inom veterinärmedicinen doserar man medicin efter vikt, men inom humanmedicinen ger man samma feta dos till alla oberoende av om de väger 50 eller 150 kg!!!

Mängder av patienter har känt sig tvungna att söka vård utomlands eftersom de skickats till psyket med fysiska sjukdomar som t.ex. Borrelia. Ofta är psykdiagnoserna rena slaskdiagnoser som slängs ut utan att läkaren behöver anstränga sig!

Själv drabbades jag av kraftig huvudvärk, feber, skakningar, muskelryckningar & slapphet, kramper, blåmärken, svullnader, smärtor i kroppen, sluddrande tal, stundtals förvirring, stickningar, domningar, ljudkänslighet, kände dofter osm inte fanns, svettningar, menstruationsrubbningar och mellanblödningar, blekhet, högt blodtryck och hög puls i samband med ett ingrepp. Jag låg och svävade mellan liv och död i månader och pojkvännen var förtvivlad. Jag har inte känt mig som mig själv en enda dag sedan ingreppet och det som inträffade kom hastigt och i direkt anslutning till händelsen. Men det enda vi hänvisades till var psyket. Varför? Jo för de som felbehandlat mig påstod att jag var på rymmen från psyket, vilket är förbannad lögn!!! Jag har aldrig någonsin varit inlagd på psyket! En mängd andra felaktigheter och fördomsfulla yttranden avlöser varandra. Läkare vet precis vad de ska skriva för att patienten aldrig ska tas på allvar mer! Ingen av de jag sedan mött har tagit reda på om det som står är sant eller ej!

Symtomen påstods vara uttmattningssyndrom, ångest och/eller depression som tydligen ska ha slagit ner som en blixt i skallen på mig just i anslutning till ingreppet, trots att jag var hur glad som helst i dagar, veckor, månader, år innan ingreppet. Jag vet hur ångest känns och det var inte alls på det sättet! Det var hur tydligt som helst att jag var fysiskt sjuk men ingen gjorde någonting för att hjälpa mig! Psykofarmaka hjälpte inte på skiten som drabbade mig och som givit mig men för livet! Fler än en psykiater har konstaterat symtom som inte var psykiska och man har konstaterat att t.ex. den huvudvärk jag fick inte var normal efter ingreppet. Flera remisser skrevs, men avvisades, då somatiken ansåg sig veta att mina symtom var psykiska utan att ha vidtagit adekvata åtgärder! Vad gjorde Patientnämnden & HSAN? NADA!!!

Mitt liv är nu förstört. Antagligen är det därför jag sitter här på bloggen och beklagar mig :D   För inte kan det vara så att man vill att andra ska slippa utsättas för samma sak, i alla fall inte om man ska tro alla tidsenliga cyniker!

P.S:  Just det, glöm inte bort att jag är så pass psykiskt störd att jag t.o.m. kan ha en egen blogg!!! Jag undrar stilla, om man inte hör vad jag säger som faktiskt pratade och berättade hur går det då för dem som är så sjuka att de inte kan prata för sig själva?

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/psykiskt-sjuka-far-samre-vard_4898367.svd