Angående alla artiklar i pressen om socialdemokraternas val av partiledare:
Gamla fittstim-gubben Stig Malm påstår att han skäms över att vara socialdemokrat. Hur ska läsaren veta om Malm fortfarande är socialdemokrat? I mitt stilla sinne föreställer jag mig att om man vill partiets bästa så går man inte ut i pressen och använder utryck som stalinistisk anda, ett sådant uttryck är som taget ur Alliansens propaganda. Så frågan är: Är Malm fortfarande socialdemokrat eller har han gått över till Alliansen? Kan det vara så att Malm får sig en hacka av att uttala sånt här i medierna? Får han en del av pengarna moderaterna inbringat via hemliga sponorer?
Idag hävdas det också att Göran Persson lägger sig i för mycket när det gäller valet av partiledare i S. Han ska enligt AB ha ringt runt till folk och skrämt dem. Skulle allt bra gärna vilja veta hur ett sådant samtal låter, vad har han skrämt dem med? Även denna artikel känns som ett enda påhitt av luriga sladdkärringar (läs journalister) som vill sälja lösnummer. Om Göran Persson är så dum att han på allvar hotar folk och menar att de måste ta Thomas Östros så kan man även där ställa sig frågan vilket parti Göran Persson numer tillhör. Den dummaste idiot borde begripa att Östros som partiledare skulle vara en katastrof eftersom han inte är speciellt omtyckt i stugorna. Dessutom tillhör han det gamla gardet och pratet om förnyelse och förändring skulle i så fall få en bitter eftersmak. Östros själv är stolt över Perssons stöd. Själv tycker jag Östros verkar vara en sympatisk man, men tyvärr är mediebilden av honom en helt annan och jag tror därför inte att han är populär bland medborgarna.
Leif Pagrotsky ska tydligen ha fått frågan om att bli socialdemokraternas nye partiledare, som tur är hade han den goda smaken att tacka nej. Inte heller denne gamle gubbe innebär en känsla av förnyelse, dessutom är han hjärtsjuk och det är därför frågan om han skulle orka med ett så hårt pressat jobb som det är att vara partiledare. Men om det tvunget måste vara en grånad gubbe som tar över partiet så är förstås Pagrotsky bättre än många av de andra förslagen.
En annan gammal gubbe som är på tal när det gäller att ta över det socialdemokratiska partiet är Håkan Juholt som i dagens AB beskrivs som en bakåtsträvare som inte vill lyssna på dem som vill förnya partiet. Har ingen aning om vad Juholt sagt och inte sagt, oavsett vilket är han även han en grånad gubbe som inte ger väljarna någon känsla av förändring och förnyelse. Samtidigt får jag väl erkänna att jag inte känner till Juholt så mycket, positivt är ju att han kommer från en annan del av Sverige än Stockholm. Juholt ska tydligen ha fått frågan om han står till förfogande för partiledarposten.
Det verkar som att det i det socialdemokratiska partiets topp sitter gamla kärringar, men framför allt gubbar som inte vill lämna sina poster för partiets bästa. De kniper sig fast, rädda för att de snart är så gamla att de kommer dö, rädda för att förlora sina feta löner. Ibrahim Baylan hade i vart fall den goda smaken att lämna sin post för partiets bästa. Menar man allvar med att förändra och förnya partiet så gäller det att rensa ut i denna topp och in med nya ansikten. Gamlingarna kan få vara med ändå, men kan hålla sig i bakgrunden, det är ju så moderaterna gjort. Bo Lundgren lurar fortfarande bakom buskarna och har stort inflytande på den politik som idag förs, men han syns inte till.
Ut med alla grånade gubbar och in med nytt blod. Man måste våga om man ska vinna. Även om Damberg är i fel parti så skulle i vart fall jag föredra honom framför alla grånade gamla gubbar. Men framför allt skulle jag hellre se Lena Sommestad, men kvinnorna verkar vara helt borta i diskussionen kring S nya partiledare. Man tar alltså hellre en inpopulär och halvtaskig grånad gubbe än en kompetent och omtyckt kvinna? Det är alltså könsorganet som är det viktigaste? Vilket skämt! Rätt lätt att räkna ut vad som händer i nästa val om Persson och andra grånade gubbar får bestämma, det har ju inte gått så bra de senaste två valen under alla dessa grånade gubbars kommando. (Ja, de fanns väl bevarade och insyltade även när Mona var partiledare.) Ut med alla grånade sura gubbar, in med nytt blod!
Alliansköpta Lena Mellin får till det även idag när hon skriver att gubbarnas tålamod har tagit slut. Hennes inlägg i debatten är rena tramset och flera gånger bara fantasier, men va sjutton, moderaternas hemliga sponsorer betalar ju!!!